SPORT 2016

Jonas Leandersson visar sitt blekingska ursprung. Foto: ROLAND ANDERSSON.

– jag vill visa att jag kommer från Blekinge.

Jonas Leandersson är på väg att bli en svensk världsstjärna i medeldistanslöpning.

25-årige Jonas tävlar numera för Malmö AI men han är stolt över att ha sitt ursprung i Svängsta.

På bröstets vänstra sida har han tatuerat in en Blekinge.-karta.

På kartan finns en punkt som utmärker Svängsta.

– Verkligen en riktig Blekinge-ambassadör, konstaterar Blekinges idrottschef Patric Nilsson, som själv var landslagsman i löpning för drygt 25 år sedan.

– Jag tyckte det var en rolig grej att göra tatueringen och jag vill visa den, säger Jonas.

I söndags blev Jonas Leandersson svensk mästare på 5.000 m. Med en formidabel långspurt knäckte han alla. Jonas var så överlägsen att han kostade på sig att börja rulla upp tävlingslinnet 20 meter före mållinjen.

Direkt efter målgång åkte linnet av helt och Jonas satte pekfingret på sin karta.

Jonas Leandersson tävlade i ungdomsåren för Kyrkhults SK.

Efter säsongen 2008 värvades han till MAI och har sedan blivit kvar där.

Skador har besvärat några säsonger men nu är den utflyttade blekingen bättre än någonsin,

Han har i år sprungit 1500 m på 3.36,92, som bara är 43 hundradelar sämre än Johnny Kroons 31 år gamla svenska rekord.

I SM valde Leandersson bort 1500 m och satsade på 5.000 m.

Det gav guld.

Kommande helg blir han ankare i det svenska Finnkamps-laget.

Sedan satsar han vidare mot kommande internationella mästerskap.

ROLAND ANDERSSON

Text och foto

Elin Westerlund vinner SM-finalen på 100 m häck. Foto: ROLAND ANDERSSON.

270816

Två utflyttade blekingar – iklädda Stocklholmsklubben Spårvägens dress ­– blev förgrundsfigurer andra SM-dagen i friidrott på Sollentunavallen.

Elin Westerlund, som skadade sig illa på EM, gjorde come back och tog en suverän seger på 100 m häck.

Kalle Berglund bjld på uppvisning då han seglade ifrån konkurrenterna i finalen på 1500 m.

–     Elin var den stora sensationen. Jag fattar inte att det var möjlighet, konstaterade en rörd Jan Ahlström, Spårvägens starke friidrottsledare.

Efter det olyckliga fallet på EM tydde allt på att säsongen var slut för förre KA2-tjejen Elin Westerlund.

Hon ville dock inget hellre än att springa på Sollentunavallen där hon jobbat som vaktmästare.

I försöksloppet såg det mycket risigt ut. Det var inte mycket som stämde. Elin fick ge sig mot klart sämre motståndare.

I finalen kom så explosionen.

Elin behärskade loppet helt och vann överlägset på 13,42, 22 hundradelar före Amanda Hansson och 36 hundradelar före trean Malin Skogström. Det är oerhört stor marginal på 100 m häck.

Kalle Berglund från Jämshög och boende i Växjö visste att han var favorit på 1500.

–     Jag hoppades att det inte skulle gå så fort, eftersom jag lite senare skulle springa försök på 800 m.

Det gick inte så fort.

20-årige Berglund kunde sätta in stöten 200 m före mål. Enkelt försvarade han sitt guld från i fjol och vann han på 3.50,24 före Elmar Engholm och Staffan Ek.

På kvinnliga 1500 m försvarade Anna Silvander sitt fjolårsguld.

Från andra dagen ska i övrigt noteras att Angelica Bengtsson gjorde försök på nordiska rekordhöjden 4,72.  Det gick dock inte denna gång.

Sofie Skoog hoppade 1,90 i höjd och testade på personliga rekordhöjden 1,95.

Michel Tornéus tog sitt tionde SM-guld i längd. 7,74 blev det som längst.

På hinder blev det nya mästare – Maria Larsson, Örgryte och Vidar Johansson, Sävedalen.

400-metersfinalerna vanns av Matilda Hellqvist, Ullevi och Benjamin Mullen från SM-arrangerande Tureberg.

ROLAND ANDERSSON

Khaddi Sagnia vinner före Susanna Kallur. Foto: ROLAND ANDERSSON

Svenska friidrottare som hade det motigt under OS i Rio de Janeiro har kommit hem med fulladdade batterier till SM på Sollentunavallen.

Några har bestämt sig för att röva andra grenar.

Khaddi Sagnia och Susanna Kallur bjöd första kvällen på en fantastisk duell på 100 m.

Khaddi vann finalen på utmärkta 11,48, fem hundradelar före Kallur i godkänd vind.

–     Vem trodde det här, sa en strålande glad Sagnia, när hon hoppade omkring i målområdet och hyllades av en begeistrad publik.

Glad var också Kallur, som dagen före SM bestämde sig för att byta häck mot 100 m slätt.

En annan olympier som bjöd publiken på högklassig underhållning var spjutkastaren Kim Amb.

Han slog till med ett kast på 83,46 och slog därmed Magnus Arvidssons banrekord.

Varken Mustafa Mohammed eller Mikael Ekvall fanns med i OS, men de två bjöd på en oerhörd fight på 10.000 m.

Det blev en blixtrande spurtuppgörelse som ”Musse” vann med en hundradels marginal. 29.22,07 segertid.

Manliga 100-metersfinalen spg samma segrare som för ett år sedan. Tom Kling Baptiste vann på 10,27, tio hundradelar före Odain Rose. I motsats till tjejerna hade grabbarna för mycket vind i ryggen.

 I semifinalen satte Austin Hamilton, MAI, svenskt juniorrekord (19-åringar) med 10.40.

Mycket glad segrarinna var Malin Marmbrandt som vann tresteg på 13,11.

Rebecka Abrahamsson från FIF Gnistan förbättrade i sista hoppet sitt brons till silver genom att hoppa 12,87. Hon passerade då Fanny Ernestam med åtta centimeter.

I slägga imponerade Miranda Petersson med ett kast på 69,22.

41-årige Oscar Janson vann stavhoppet före mångkamparen Marcus Nilsson.

RIOLAND ANDERSSON

Karlskronafödda Amanda Kurtovic, en av många stjärnor i det norska handbollslandslaget.

160816

Efter fyra dagars fest med Henrik Stenson så blev det åter tjejerna som hamnade i blågult fokus i OS.

Både positivt och negativt.

Fotbollslandslaget bedrift att besegra Brasilien och nå final går naturligtvis utanpå allt annat.

Det såg illa ut i gruppspelet – mycket illa. Laget uppträdde höglöst, hade inget anfallsspel och det gnisslade bakåt.

Det blev kvartsfinal och en väl genomförd defensivtaktik som slutade med seger på straffar mot regerande olympiska mästarna USA.

Taktiken blev lika lyckosam i semifinalen mot Brasilien, ett Brasilien som i gruppspelet hade förnedrat Pia Sundhages lag.

Det var sannerligen ingen champagnefotboll som bjöds men de svenska tjejerna spelade efter resurserna och hade med lite tur kunnat peta in ett spelmål.

Nu kom avgörandet på straffar ännu en gång. Mycket tack vare ett skickligt agerande av målvakten Hedvig Lindahl som noga hade läst på hur de brasilianska tjejerna skjuter straffar.

En och annan minnesgod bleking kanske sträcker på sig lite extra eftersom Hedvig Lindahl faktiskt spelande allsvensk fotboll med IF Trion 2003, då utlånad från Malmö.

Tyskland svarar för motståndet i finalen. Vi lär nog få se samma defensiva taktik.

Lite mera karlskronitiskt än Hedvig Lindahl fick vi lite senare på tisdagskvällen.

I det norska handbollslandslaget som lekte med de svenska tjejerna återfanns i en framträdande roll Amanda Kurtovic, född i Karlskrona och mycket skicklig högersexa, dotter till Marinko Kurtovic, som var målvakt i IFK Karlskrona och under några år arbetskamrat med oss som fanns i BLT-huset.

De blågula handbollstjejerna blev rejält utspelade i den första halvleken, höll emot bättre i andra men då var det så dags.

Tråkigt var naturligtvis också det som hände på friidrottsarenan.

Susanna Kallurs start var ett av de ögonblick som så många hade sett fram emot. Skulle hon lyckas efter åtta års frånvaro från de stora arenorna?

Det blev inte så. Trist. Denna fantastiska idrottstjej hade varit värd att få fälla glädjetårar i stället för att gråtande få erkänna att hon inte räckte till.

När sedan både Angelica Bengtsson och Mikaela Meijer missade stavfinalen trots ganska bra hoppning blev den svenska friidrottskvällen ännu dystrare.

 ROLAND ANDERSSON

Sara Lahti visade en härlig glöd då hon krossade det svenska rekordet på 10.000 m.

160812

 Det har handlat mycket om tjejer när det gäller svenska framgångar under den första veckan av OS i Rio de Janeiro.

Sarah Sjöström naturligtvis outstanding med tre medaljer på tre individuella lopp. Det kan bli mera lördag natt.

Emma Johansson var ett annat medaljhopp som höll.

Så den osannolika dramatiken på fredagskvällen när det blev seger mot regerande olympiska mästarna USA i damfotbollens kvartsfinal.

Pia Sundhages lag,  som spelade allt annat än övertygande i gruppspelet, rent bedrövligt ibland, lyfte sig till en nivå som kanske inte ens förbundskaptenen trodde på.

Det var energi och vilja som vi inte sett tillstymmelse av i tidigare matcher. De svenska tjejerna var fyllda av revanschlust. Det borde blivit seger utan straffdramatik. Laget berövades ett regelrätt segermål, när assisterande domaren inte uppfattade att bollen till Lotta Schelin kom från en amerikansk tjej.

Hur som helst. Det fanns kyla hos de svenska tjejerna i straffläggningen.

Nu väntar semifinal.

Den utvecklingen verkade avlägsen för några dagar sedan.

 Hand bollstjejerna är kanske på väg mot något liknande. Laget tog sig till kvartsfinal efter den rafflande fredagsmatchen mot Holland (oavgjort).

På herrsidan har det inte gått lika bra i lagidrotterna. Fotbollslaget försvann i gruppspelet. Inget annat var att vänta med tanke på svårigheterna att få ihop ett lag.

För handbolsherrarna har det hackat rejält. Bara förluster hittills.

 Ett litet hopp finns kvar. Laget har ju ett silver att försvara från London-OS. 

Uttagningskriterierna för att komma till Olympiska spelen har ständigt varit föremål för diskussion.

I Sverige har SOK valt att sätta sina egna kvalgränser – tuffare än de internationella gränserna.

Det innebär att somliga ratats på något diffusa grunder, andra har fått en OS-biljett som ifrågasatts av en del.

Det är svårt att vara helt rättvis.

Det fanns experter som höjde på ögonbrynen när diskuskastaren Axel Härstedt blev uttagen efter sitt misslyckande i EM. I en liten tävling i Helsingborg efter EM kastade han 66,03 och fick SOK-folket att vekna.

Han tackade för förtroendet med att ta sig till final – i motsats till Daniel Ståhl, som nominerades tidigt och på förhand har framstått som ett av ett fåtal svenska medaljhopp i OS.

Där ser vi hur knepigt det är att förutspå vad som kan hända i en idrott där dagsform och yttre omständigheter betyder så oerhört mycket.

Härstedt kunde slå ur underläge. All uppmärksamhet var riktad på Ståhl, som inte gjorde bort sig men hans insats var inte tillräckligt bra.

Utan att ha drabbats av någon större medial uppmärksamhet kunde också 21-åriga Sara Lahti från Klippan visa att hennes oerhört målmedvetna satsning under många år gett resultat. Svenskt rekord med 26 sekunder på 10.000 m är oerhört imponerande. Det var en insats som bör ha inspirerat alla svenska friidrottare som väntar på att gå i elden.

Efter att som speaker i Sunnahallen i Karlskrona hetsat Sara Lahti till hallrekord flera gånger så känner jag helt klart lite extra glädje.

Lite tråkigt var det att loppet upplevdes något rörigt med 37 löpare utspridda runt 400-metersvarvet.

Rekord i massor blev det i milloppet. Roligast var givetvis att det ”omöjliga” världsrekordet krossades. Kinesiskan Junxia Wangs 29.31,78 från 1993 har alltid betraktats med skepsis. Med något slags mirakelmedicin producerades under några år kvinnliga kinesiska löparfantomer.

Inga dopinglaboratorer lyckades avslöja hur det gick till.

Det finns flera ”omöjliga” världsrekord som inte borde finnas kvar i listorna ­ – rekord från tiden då den statsunderstödda öststatsdopingen slog knock på friidrottsvärlden.

Jag fick med egna ögon själv under ett antal internationella mästerskap på 80-talet uppleva ”oslagbara” stjärnor som Marita Kock (47,60 på 400 m), Jarmila Kratochvilova (1.53,28 på 800 m) Galina Chistyakovia (7,52 i längd) och Stefka Kostadinova (2,09 i höjd) och på den manliga sidan diskuskastaren Jürgen Schultz (74,08).

Framtiden får utvisa om deras rekord går att slå. Det lär inte ske i Rio de Janeiro.

Tjejerna har alltså svarat för det mesta av den svenska glansen så här långt.

Herrarna är på gång.

Henrik Stensons två första dagar i golf har gett förhoppningar om att han lan leva leva upp till vad som förväntats av honom. Det kan bli medalj.

Och i bakgrunden lurar David Lingmerth, som i skuggan av Stenson fått samma anonymitet som Axel Härstedt

 bakom Daniel Ståhl.

Och på friidrottsarenan hoppas vi givetvis på Michel Tornéus.

 ROLAND ANDERSSON

160803

Efter månader av diskussioner kring uttagningar, dopingelände och bristfällga fasciliteter i OS-staden är äntligen festen igång.

Nattligt tv-tittande kommer att skapa sömnrist på många håll.

Men det kan det väl vara värt.

Olympiska spelen är något speciellt.

Då är då även normalt lindrigt idrottsintresserade börjar snacka idrott.

Det är i OS-sammanhang sporter som normalt för en tillvaro utanför tv-sändningar och medial uppmärksamhet får möjlighet att synas. Det åks lite snålskjuts på stora publiksporter.

Många fotbollsvänner i vårt land satte sig naturligtvis till rätta i bästa fåtöljen för att se när det svenska damlandslaget i fotboll var med om smygstarten av OS två dagar före invigningen.

Det blev sannerligen ingen upplyftande upplevelse. Det brukar inte öppningsmatcher bli.

En seger är naturligtvis alltid en seger, men 1-0 mot ett så mediokert spelande lag som Sydafrika är verkligen inget att yvas över.

Det är en gåta att välmeriterade och rutinerade svenska tjejer inte förmådde öppna det sydafrikanska försvaret.

Hur som helst så är det viktigt att starta med tre poäng.

Motståndet i de återstående gruppmatcherna blir vassare, och det kanske passar Sverige bättre att inte behöva äga bollen hela matchen.

Det manliga svenska fotbollslaget har självklart inte samma förväntningar på sig som tjejerna. Efter över 50 nej så är det knappt en C-uppställning Sverige ställer på benen.

Förbundskapten Håkan Ericsson som lyckades få spelarna i sitt U 21-landslag att förstå att de var bättre än vad de själva trodde kanske med sina kunskaper kan få OS-herrarna också att överträffa sig själva – och överraska oss som tänker titta.

Också handbollen har två lag som ska ge sig in i kampen om OS-medaljer.

Att tjejerna har de största förväntningarna på sig är helt klart men  det finns energi i gänget där Tobias Karlsson dirigerar styrkorna.

Och snart har vi Sarah Sjöström i bassängen…

Nog blir det intressanta dagar – och nätter!

ROLAND ANDERSSON